Leffe, du vet.

I don't give a damn about your world.
Jag är sjuuuuuk......och har trååååkigt....jag vill dööööö.
Så där is mug.
Måfre blir bara mer och mer okej med mig och alkohol. 
Jag är hemma hos min moster som har samlat ihop halva släkten (av de som bor i Sverige, förstås, retards) och bjudit på midsommar-mat. Fint. Jag åt sill och krävde snaps till det. Okej, sade min mor och tänkte: hehe, hon kommer aldrig tycka om.
Jag klunkade i mig lite, ställde ned plastglaset på bordet och sade förvånat: Men det här var ju gott!
Samtliga i sällskapet skrattade och Påfre påstod att han aldrig hört någon tycka om snaps första gången de provat.
Fint sade jag.
Nästa snapsrunda dedikerades till mig! :)
Just nu sitter jag och häller i mig kaffe för att orka vara vaken. Jag är så sju-satans trött! Jag gick upp tolv idag, för det var inte förren då jag vaknade. Det är ruskigt illa. Kom ju till sängs vid halv ett, vilket ändå är skapligt.

Fyfan vad fulla alla är. Utom jag förstås.
Vänta nu, jag var ju inne på ett spår!
Ja, Måfre och alkohol!
Så idag sade Måfre: Rebecca, du får alla mina cider!
Dvs, vi har en......låda....full med cider! Jag får dem! De är mina allihopa! <3
Fett bra.
Jag känner mig saknad.
Som i att det är så fucking synd om mig.
Som i att, ungarna leker och resten är vuxna och stupfulla. 
Sedan är det jag.
Baaaraa jag.
I fuck you because I'm a fucking emo.

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0