nordeacorone

Nu jävlar!
Jag känner att det är dags att jag säger sanningens ord till er.

Hans dreads svajar i vinden när han går. Han har sin fars elaka ögon och nån annan jävels blonda hårfärg. Inte min. Min hårfärg är naturligt...vad det nu är för färg. Han ler mot alla och klappar på hundar som också är ute och spatserar. Han skrattar aldrig elakt åt mina sjuka drömmar som alltid återkommer. Han hjälper de svaga och erbjuder alltid vodka i utbyte mot skojiga drinkar.

Jag har en son.
Som är den bästa sonen man kan tänkas ha!

Jag brukar hota honom till livet.
Jag brukar kalla honom för elak och dum.

Han brukar kalla mig för dum och elak. Han brukar förolämpa mig och kaffe. Och han, den jäveln, brukar vinna våra gräl.

Ibland svarar han inte.
Ibland svarar han jättemycket.
Ibland känner jag att hela det här inlägget blir lite smådåligt. Det är på grund av pressen, inte min son.

Jääävligt lurig och fyndig! Smyger omkring och har svar på tal!
Onekligen trevlig!
Har ett mycket bra sinne för humor!
Aldrig har han gillat kaffe. Men han stöttar mig i mitt drickande!
Näsvis! jag lovar...jag har vuxit upp med honom, höll jag på att säga..men det var ju inte sant.
Nästan min bästa vän! Han var det en gång i tiden...under 1 dag, om jag minns rätt.
Excellent partysnubbe! alltid lika kul på fest med min son! ...vilket ju lät lite tokigt. Men det är som jag uppfostrat honom, liksom.
Smart som fan! sådär lurigt smart.....

Okej, tänker ni. Var kom det här ifrån?
jaaa...fjäsk från Johannes sida. Men...det var fortfarande förtjänt beröm! min son....dog i cancer förra året...vilket är en lögn..men det var passande! En snyfthistoria! Fäll en tår allihopa.

I fuck you because det här var inte alls lämpligt.